Wonderful

Förlåt men det är inte så enkelt att tro dig när du säger att du vill vara min vän, för du gör ingenting för att visa det. Jag försöker verkligen att inte ta det personligt då du struntar i att vi skall ses och jag anstränger mig verkligen för att låtsas som att jag inte blir arg eller ledsen eller besviken, men tro mig, det gör ont. Du förstår inte hur illa du gör mig när du behandlar mig så här, det verkar som att du inte förstår att jag blir ledsen, men jag har faktiskt känslor. Och ibland önskar jag att jag kunde sätta ner foten och säga att jag inte accepterar det här, att det faktiskt är nog. Men dessvärre är jag för svag, saknaden efter vår vänskap är för stark.

Drömmar är bara så sjuka! Imorse vaknade jag klockan fem, min dröm liksom väkte mig för den var så himla sjuk så den gick inte att stana kvar i. Jag befann mig vid någonting som likande ett slott och jag var liksom fången där, det var stora grindar som var låsta och en gammal läskig kvinna höll i nycklarna. På något vis lyckades jag ta mig ut från det innhägnade slottet och då kom jag till någonting som liknade en enorm vallgrav med typ välrdens minsta bor, snarare en sån där bom som man har i gymnastiksalen. Jag har världens sämsta balans men på något vis lyckades jag ta mig över den jätte långa bommen och precis när jag var framme mötte jag en gammal klasskompis från högstadiet som jag aldrig ens tyckte speciellt mycket om. Hur som helst berättade killen för mig att det satt en konstig gubbe i ett närliggande bås, han satt typ och mördade folk eller styckade någon eller hur det nu var. Sammtidigt som allt detta skedde kom en grupp människor över bommen, dom var ute efter mig. Det lustiga var att mina föräldrar var två av dom som jagade mig. Jag flydde in i något slags skjul och där gömde jag mig. Nu kommer då det sjukaste i hela drömmen. Jag låg i det där båset en hel natt och på morgonen hör jag hur en av de som jagade mig ringer till polisen och berättar att han våldtagit killen i skjulet typ 3-4 gånger. Efter denna sjuka händelse vaknade jag ur min dröm, inte konstigt att det tog tid att somna om efter det.

Nåväl, nu sitter jag i skolan. Seg tisdag precis som alltid, men nu är det inte så jätte lång tid kvar av denna skoldag och det känns givetvis bra. Har bara några slappa lektioner kvar, projektarbete, friskvård och turism, känns som att det kan gå ganska smärtfritt. Efter skolan ska jag och Tobbe till Jysk och handla handdukar, ännu en sådan där rolig sak att köpa. Men gud så jag längtar efter min söta älskling.

Jag har precis lidit mig igenom två hemska timmar med Charlie, min lärare i arbetssätt och lärande. Han är helt jävla otrolig alltså. Aldrig förr har jag mött en människa som kan få precis allting att låta ointressant. Jag har dock kommit fram till att det räcker med att vara på varannan av hans lektioner, för han repeterar alltid det hans sagt lektionen efter, på så vis missar man ändå ingenting.

Nu ska jag ha mattelektion, jag var dum nog att välja matte B, jag som knappt blev godkänd i matte A, visserligen skyller jag gärna det på min förra lärare Gustav som var lite speciell.

Okey, jag kan inte låta bli, jag vill också vara en av alla dessa bloggare som berättar om varje liten detalj som händer i deras liv. Jag har försökt låta bli att skaffa en blogg, men nu kan jag inte hålla mig längre.

Nåväl, jag heter Karolina, jag är 18 år gammal och jag bor på landet! Landet innebär alltså att jag har 4 km till närmsta buss, att det tar över en timme in till Stockholm och att jag ser kossor varje dag då jag åker till skolan. Annat som är värt att nämna är att jag har världens finaste pojkvän Tobias, han lär nämnas mycket i denna blogg.


Ja, söndagkväll då.. Ännu en helg har passerat, en härlig helg som jag spenderat med Tobbe.

Fredagen spederade vi med att titta på Idol och sedan någon slags deckare som jag inte förstod. Det är samma visa varje gång, man tittar på en hel film, sen då slutet kommer förväntar man sig att få veta varför saker och ting hänt, men nädå det är tydligen tänkt att man ska förstå det på egen hand.

På lördagen vaknade vi båda väldigt tidigt, eller jag tycker i alla fall att klockan halv nio kan räknas som tidigt. Vi spenderade morgonen med att äta en god frukost och titta på Peter Pan. (Ja, jag är löjligt förtjust i Disneyfilmer) Efter filmen begav vi oss till Norrtälje, där innhandlade vi en massa nödvändiga prylar, så som diskborstar, glas, trasor och annat spännande. När vi kände oss klara med våra inköp åkte vi till McDonals för att få oss lite mat, problemet var bara att när vi skulle åka därifrån ville inte bilen starta. Jag säger då det, Tobbes jäkla bil lever sitt eget liv och den är fan ond. Efter att Tobbe slagit på startmotorn med en hammare gick bilen igång och vi kunde åka. Väl hemma började vi städa, jag fick äran att städa badrummet, det var ett riktigt skitjobb, men fan vad bra det blev tillslut. När vi städat färdigt belönade vi oss själva med en dusch som jag sedan följde upp med att titta på en Van Veteeren film, som jag självklart inte förstod. Tobbe den sötnosen gjorde middag som vi avnjöt i sängen. Kvällen avslutades med att titta på filmen Sillent Hill, en så kallad skräckfilm som visade sig vara helt sjuk. Ännu en film jag inte förtod.

Idag, söndag, har jag och Tobbe varit mycket effektiva. Vi har rivit en vägg, flyttat sängen till ett annat rum, dammsugit, kollat på färgprover och en massa mer spännande. Vi håller nämligen på att göra om övervåningen hemma hos honom och jag längtar så mycket efter att få bli av med de hemska tapeterna i köket, bruna 70-tals tapeter, helt galna.

Nu sitter jag här framför datorn, Tobbe tror att jag pluggar, men ack så fel han har. Men han är jäkligt bra på att roa sig på egen hand, han har ju sitt PS2 med sig, så han sitter och spelar Fifa, det verkar väldigt spännande, verkligen.

Borde kanske börja plugga..?