Wonderful

Torsdag: Vaknade strax innan klockan nio och masade mig som vanligt ur sängen för att parkera mig i soffan. Tittade på Okänd Diagnos fram tills Top Model började, därefter blev det ett avsnitt Vänner innan jag stängde av tvn. Har försökt samla ork till att städa och sortera tvätt, men jag känner mig riktigt låg idag, både fysiskt och psykiskt. Har en stark känsla av att detta kommer bli en riktig skitdag. 


Tankar: Vad fan är grejen med att alla människor städigt frågar mig "Vad gör du hela dagarna?", "Hur får du tiden att gå?", "Är det inte långtråkigt?". Jag fattar inte att alla jävla människor måste fråga mig det. Jag är arbetslös och har ett meningslöst liv, ska det vara så jävla svårt att förstå? Måste folk ställa en massa frågor som ändå bara får mig att må sämre? Jag känner mig redan värdelös, utan att behöva svara på folks idiostiska frågor om vad jag gör hela dagarna och hur jag får tiden att gå. Det värsta av allt är ändå alla de som fäller komentarer i stil med "Jag skulle adrig klara av att bara gå hemma sådär". Snacka om att vilja trycka ned mig så mycket det bara går. Jag är inte hemma för att jag tycker att det är skönt eller roligt. Jag är hemma för att jag inte har något arbete att gå till. Dumma jävla idioter.